Brutalt coolt namn på en grupp. De följer upp namnet med den äran. Detta debutalbum låter som Greenday med fickorna fulla av lyckopiller och en hel del spännande idéer. Skillnaden på Panic! och andra band i samma genre är nog just idéerna. De känns fräscha och nytänkande. Fria och hungriga. Man blir på ett skönt pubertalt humör när man lyssnar på plattan. Hade den på när jag åkte upp till Gävle sist och jag tror att den röda Saaben fick ge lite mer än vanligt under de milen den spelades.
Låtskrivarna på det här albumet har funderat ett tag och kommit fram till riktigt fyndiga alster. Det är trevligt.
Lyssning rekommenderas de gråa söndagarna när du blivit inbjuden på söndagmiddag, det vankas torr och tråkig stek. Detta mörar garanterat upp både kött och söndagsångest. Betyget blir bra, inte bättre, men bra. En femma.
