Rätt så svår bok det här. Man träffar en hel del underliga figurer. Man är på en del märkliga ställen. Och kastas från 60 talet in i 2000 talet.
Kändes nästan som min första kvinnliga roman, i vart fall när man tittade på omslaget. Jag blev faktiskt väldigt förvånad. Det var inte en mjuk kärleksroman av den vanliga sorten jag fått framför mig. Det var nåt helt annat.
Det är en vacker berättelse om Sandra Wärn och människor runt omkring henne. Doris, hennes trogna vän. Den Amerikanska Flickan, Edie. Och en hel drös av mer eller mindre fiktiva eller kanske verkliga personer. En berättelse om att vara ung. Kär. Vilse i sin egen värld.
Man dras in i boken efter en ganska rörig start. Kastas mellan olika berättelser. Och man kan bara gilla det. Trasiga liv. Tragiska händelser kantar berättelsen. Två självmord och ett mord. Det är ganska mycket för en enda bok. Som för övrigt tydligen bara är första delen.
Jag gillar boken skarpt. För att använda ett slitet uttryck. Den har bitit sig fast rejält. Kan inte bli nåt annat än en 5: för Den Amerikanska Flickan.
