En för mig rätt okänd artist - Laleh. Hon är bara Laleh. Jag måste säga att jag var lite skeptisk. Men när jag lyssnat på låtarna utöver singlarna, Live tomorrow och Invisible, blev jag rätt överraskad. På ett mycket bra sätt faktiskt. Hon är en poet. Inte en vanlig singer-songwriter. Hon är en ung, rak och jädrigt-snudd-på-cornelis-brud. Hennes politiska texter framförs på ett grymt bra sätt. Hon får med hjälp av humor och enorm insikt fram åsikter utan att kasta dem i ansiktet. På mig. Och jag hajjar.
Jag vill höra mer av Laleh. Är spänd på om detta är något som kommer att stanna kvar i musikvärlden. För om det gör det. Om det gör det. Då kommer det att bli mycket bra. Laleh blandar och ger. Reggae, Pop och smäktande Celine-ballader. Och knyter ihop det hela till... jaa, Laleh helt enkelt. Hon får en egen kategori, en egen genre på nåt skumt sätt. Betyget är ärligt och med en önskan om en till platta. En 4:a.
