Månadens särling ställer sig i raden av pojkar med akustiska gitarrer, sköna stämmor och tuggummi på skorna. Amerikanen gör det bra. Fina texter och tillräckligt starka låtar. Joshua Radin får mig att undra till en stund över livet.
Tyvärr mördar konkurrensen honom. Det finns ett för digert utbud av liknande musik som helt enkelt är…bättre. Jag lyssnar hellre på Ray Lamontagne, Danny George Wilson, Damien Rice, Bright Eyes, Nicola Sarcevic; ja listan kan göras längre.
Betyget blir inte bättre än ”bra”. Radin måste göra något mer knivskarpt nästa gång. Något man skär sig på. Främst för att sticka ut ur sin kategori.
Betyg: fyra av sju K7´s.
Drick till: varm choklad, toppad med sprayburksgrädde och kross-Frosties.
