Norsk singersongwriter. Kvinna. Passar mig utmärkt.
Har varit rätt nyfiken på Ane Brun under ett par år faktiskt. Har hört mycket om henne. Väldigt lite av henne. Nu har jag äntligen fått träffa henne. På skiva i alla fall. En mycket trevlig bekantskap tycker jag.
Ane sjunger fantastiskt bra. Har texter som fyller ut melodin ända ut i hörnena. Det känns äkta och genuint. Inte bara för att sälja en till platta. Glädje och smärta i en bra blandning. Lite som engelsk konfekt. Fast man vill ha alla bitarna själv. Inte bjuda bort något.
Titelspåret är en av de bästa låtarna på plattan. Även To Let Myself Go tillhör favvisarna. Skivan kommer att få ligga kvar i min Ipod ett bra tag tror jag. För att kunna mogna likt en riktigt god Roquefort.
Betyget blir över bra. Över bättre. Inte riktigt bäst. Men 5.
