Kentuckyseven

Sydafrika, 50-tal, stället håller på att brisera. 19-årige John flyr landet med båt. Han vill inte till armén, han skäms för landets historia, skäms för de holländska förfäderna som gick i land för att odla upp en åker till båtkompaniet och istället våldtog ett helt folk.

I London tar John jobb på IBM. Han köper en grå, billig kostym. Han letar efter flickor och vill förtvivlat gärna smälta in som Londonbo. Framför allt har han sina skrivdrömmar, han lever på bibliotek och i boklådor.

Det är en självbiografisk ungdomsskildring, uppföljaren till fantastiska Pojkår. Det är gnistrande välskrivet, vackert och enkelt, fullständigt reducerat. Extra intressant är det att följa Coetzees författarambitioner. Han läser Ezra Pound, Samuel Beckett och ger sin vinkel på litteraturen.

Ungdomsår är en pocket man ska läsa. Det är en mörk, ensam skildring. Det är postkolonial frustration, det är känslokallt och torrt, ändå levande och varmt. Det är väldigt bra.

¤ Betyg: 6 av 7

¤ Drick till: En bister lemonad

¤ Läs också: Onåd av J.M. Coetzee

Min polare Jonni har stuckit till Afrika. Han bor numer i Konungariket Lesotho vilket är anmärkningsvärt på flera fronter.

Inte minst för att landet, det där lilla mitt i Sydafrika, har världens högsta lägstapunkt (av alla länder). Tänk på det. Inte Nepal eller Bhutan. Lesotho. Den kunskapen kan vinna er en quiz någonstans, på någon pub, någongång.

Jonni skickar den här bilden från bilen. Kvalificerar sig lätt som bokomslag till JM Coetzee´s nya. Har ni förresten läst Onåd eller Historien om Michael K? Klart sjustjärniga böcker.