We love a good cover. But when it comes down to Bob Dylan (to whom we owe it all) it´s hard. There are so many! Some great, some not so great.
Among the top 10 we find beautiful takes as Sufjan Stevens – Ring Them Bells, Hederos & Hellberg – You’re a Big Girl Now, Antony & the Johnsons – Knockin’ on Heavens Door, Buddy Miller – With God on Our Side, The White Stripes – One More Cup of Coffee, Sixteen Horsepower – Nobody ’Cept You, Nina Simone – The Ballad of Hollis Brown… and off course the almighty Jimi Hendrix – All Along the Watchtower.
But today we give ya’ll a treat. Check out Wendy Bucklew and her swoop at Buckets of Rain. Devastating!
Antony gråter fram sina texter. Det blir oväntat känslosamt. Otrendigt äkta. Antingen vänder man ryggen åt och går iväg. Mot nåt kommersiellt satans la-la-land utan övertygelse eller mänskligt missmod. Eller så vågar man lyssna, släpper in och förs bort.
Jag rycks fullständigt med. Antony och hans olyckliga livsöde (född som kvinna i en mans kropp) blir på riktigt där nånstans mellan högtalare och örongång. Pianospelet är perfekt, kantigt men rörande.
Antony har med sig tre tunga sidekicks. Som att han inte riktigt vågar själv. Men det blir lika starkt då. Boy George gör en vansinnigt vacker duett, Lou Reed knäpper på gitarren och pratsjunger, Rufus Wainwright (också han i klänning) får en hel låt för sig själv.
Albumet tränger genom alla filter. Det är fan bara att gratulera.
