jun 30 2009

A good woman gone bad

Jonas

Buffy Brogren levererar från Chicagos skitiga bluesgolv:

Om du någonsin får möjlighet att spendera en kväll i Chicago är haket på 2519 Halsted, the place to be! Välscoutat av Löfvet för några veckor sedan och jag har precis fått mitt livs bästa klubbspelning till livs på den adressen.

Utanför entrén hänger två skyltar med texten B.L.U.E.S. Den ena med så mycket patina att den antagligen hängde där redan innan de byggde huset för si så där en 40 år sedan. Den andra är en fantastiskt neonskylt med blå text och röd ram.

En svart broder modell större i jeansväst står i dörren och äger entrén. Fick visa leg, det var inte igår. Väl innanför är och andas stället blues. Finns inget i lokalens interiör som inte har en bäst föredatum passerade för minst fem år sedan.

Patina med stor H som i hak. Avskalat möblemang, bara barstolar och träbord. Skyltarna på bordet gör reklam för shots eller bomber med Jägermeister varför man nu skall dricka det på en bluesbar.

Jag satsar på Miller i hettan och senare under kvällen ackompanjerad av en riktigt bra bourbon som gick under namnet Makers någonting. Stället är i princip tomt när vi kommer dit vid 21-tiden men fylls snabbt då bandet drar igång strax efter halv tio. Publiken domineras av studenter från universitetet två kvarter bort men här finns personer i alla åldrar och dansgolvet framför scenen har under en 15-minutersperiod en medelåder på plus 60, som verkligen gick igång på den svarta musiken från söder.

På scen denna heta junikväll i norra Chicago står Rodney Brown & Hotrod. Rodney är precis allt det du vill ha av en blueskung, stor, svart, basröst, kort till skratt men med en fantastisk längtan i rösten och kung på sax. Förövrigt gillar han sin blues funky.

Han är under hela kvällen tungt uppbackad av bandet där gitarristen, en till utseendet och uttrycken blandning av Ulf Lundell och Janne Schaffer fast tunnhårig. Första setet svänger fantastiskt och alla vill bara ha mer. Under det andra setet kommer det ett magiskt ögonblick när Rodney Brown lär oss alla, om vi inte tidigare visste, vad blues är. It is a good woman gone bad och sedan drar de igång en långsam tolva som sakta mal fram genom lidelse, smärta och kompakt mörker. Bandet har fått sällskap av en ung man med munspel som fyller det sista lilla tomrummet och skapar den perfekta bluesspelningen.

Så om du någonsin spenderar en kväll i Chicago, lova dig själv att ta dig till B.L.U.E.S. på 2519 Halsted, släng fram lägget och beställ en Makers. Det kommer du aldrig att ångra.

Det här är Buffy Brogren för K7 i Chicago.


jun 24 2009

Asfalt, flyg och en massa hotell

Jonas

Kentuckysevens korre Buffy Brogren har tagit flyget.

Han landade i Chicago.

Här är rapporten.

Rosemont, Illinois eller brevid O’Hare flygplatsen utanför Chicago om du så vill där befinner jag mig just nu för några dagars mässa med jobbet. Rosemont är en mycket konstig liten stad som består av några få saker. Skylten på vägen in säger att här bor  4232 innvånare och jag är ganska säker på att två tredjedelar av dem jobbar på hotell och en tredjedel på en flygplats. För här finns faktiskt inget annat. Eller vänta, några jobbar på konferenscentrat som ligger tvärs över gatan från hotellet jag bor på.

Under den påtvingade vakenhetsperioden för att komma in i rätt dygnsrytm efter att ha landat i det stora landet i väster igår försökte jag och mina kollegor oss på en promenad i omgivningarna. Vi gick förbi hotell efter hotell, restaurang efter restaurang. Det fanns inget annat förutom konferenscentrat i Rosemont. Granne med Rosemont liger O’Hare flygplatsen så ljudkullisen störs var 5 minut av ett plan som är påväg att lyfta. Är ganska säker på att de 4232 innevånarna har sällskap av två eller tre gånger så många personer när det är stor mässa i stan. Där har ni relationerna mellan innevånare och hotellrum i Rosemont.

Igår kväll när jag inte fick somna för tidigt för att byta tidsrytm hittade jag ett gammalt CSI-avsnitt på en av det föredömligt många kanalerna på hotellrummet. Medan jag tittade på TV insåg jag att polisbilen med sirener på som skulle dyka upp på rutan faktiskt inte kommer att göra det utan det var en polis som körde förbi utanför hotellet. Tyvärr bara amerikanska tv-kanaler så jag fick streama U21 matchen mot Serbien idag via en server i Irak som sände vidare TV4:s utsändning. De blåviota regerar i U21 och tyvärr var Gustav Svensson kung på mitten idag så honom har vi nog bara kvar året ut sedan blir det större uppgifter för den nye Mild.

Idag har det blivit jobb på hotellrummet och montermontering. Fanns inte så mycket mer att göra i Rosemont. Han dock pröva gymmet på hotellet efteråt. Vet att det låter som skryt men har hemma ett årskort på gymmet som jag nyttjat tre gånger senaste två månaderna så jag behövde verkligen det.

Strax blir det blodig biff på det steakhouse som ligger granne med hotellet. Finns få saker som är godare än en blodig biff på ett amerikanskt steakhouse.  När mässan är över om några dagar blir det besök i the windy city och jag skall testa blusebaren som Löfvet rekommenderadet. Ser fram mot att komma ifrån Rosemont och besöka staden som var min systers hemstad i två år.

Vädret i Chicago om ni undrar +33 grader och sol med en luftfuktighet som för tankarna till de resor jag gjort i Indien. Gött med AC på rummet.

Återkommer med ny rapport inom kort

Buffy Brogren


jun 9 2009

Hedley Lamarr

Jonas

Gamla, glada minnen. Fruktansvärt roligt.

Blazing Saddles


jun 5 2009

Nada med vänner

Jonas

Sitter på tåget, hem från Sthlm. Känns som Mangans domäner. Den långes revir. Det gäller att hålla sig i skinnet.

Igår: intervju på Arlanda med energi-vd. Intressant om en akvifer, att världens största lager av energi finns under Arlanda i Brunkebergsåsen. Akvifer, smaka på det. Blir en bra text.

Sedan fotografering och vidare in till city. Mötte upp Palle och synade hans enorma lägenhet. Bor som en kung, den gode Johansson.

Vidare ut i natten. Mötte Jonni P och Ubbe på Indigo, mitt i Götgatsbacken. Lyssnade in Landslide med Dixie Chicks.

Vitlöksstället Bröderna Olsson, Ipred-debatt, tjeckisk lager.

Avslutning på  Nada, Söders pärla i mitt tycke. Åsögatan, trångt hak med dj-bås mitt i lokalen. Ubbe visade lite naket och vi drog hem.

Nu: laddar för Söderling, tar en kaffe. Allt gott.


maj 29 2009

Fredag

Magnus

mans

Heute ist es Freitag. Wunderbar.

Nåt annat som är underbart är ju vädret. Galet bra väder idag. Det blir flip-flop och stor öl till grillningen i helgen.

Har beställt 6 kilo tysk kvalitetskorv från en tysk slaktare.

Måns vaknade svintidigt. Ville leka. Inte jag. Måns vann. Svider i ögonen.

Firmafest på Storan ikväll. Smoking på.


maj 26 2009

Snuskopp

Magnus

Mycket märkligt att det skall vara så svårt att hitta en snuskopp. Letade på nätet, hittade en. Letade i butiker, hittade samma. Riktigt dåligt utbud. Undrar om det beror på efterfrågan. Men att välja mellan att ha hela papperskorgen (som töms ungefär aldrig) full, eller att ha en snygg sak på skrivbordet, så borde skrivbordsvarianten vara att föredra.

imag0040

Man kanske skulle ge sig in i designbranschen och snida ihop nåt snyggt. Får fundera lite på den. Så här ser den som finns att köpa ut iaf. Om nån vet nån annan, så hör av er…


maj 22 2009

Fem sekunder med Zlatan

Jonas

Jag hade precis flugit från Chicago. Åtta timmar utan sömn, trots att det var mitt i natten.

En snäll svåger hade uppgraderat mig. Jag gjorde klassresan från boskap till business. Levde på rätt sida skynket. Extra benutrymme, gratis sprit, ingen sömn.

Jag kan inte sova på flygplan, hur lyxigt jag än sitter. De hade kunnat blåsa upp en Hästensäng där i mittgången, jag hade ändå hållit mig vaken. På pin kiv.

Mellanlandning på Kastrup 13.10, planet hem till Landvetter tre timmar senare. Jag famlade mig fram, sömndrucken i denna ocean av tid. Genom tullen, bland resenärer, taxfree och snabbmat.

Mindes att någon bodde på en flygplats, i någon film och säkert i någon verklighet. Stackars sate.

Mellan gate B5 och gate B6, där i vimlet, när jag tittade upp från golvet. Som en uppenbarelse. Som en konung. Z L A T A N.

Zlatan Ibrahimovic. Ibra. Big Z. Vid konungens sida, den blonda tjejen. Zlatan körde trolleyn. Tjejen körde solglasögon. Han var jävligt lång, jävligt stor, jävligt mäktig. Ännu mäktigare, så här i efterhand.

Han ägde Kastrup och funderade allvarligt på att lägga ner hela skiten. Ögonblicket var på hans villkor.

Hans blick mötte min. De där brinnande, svarta ögonen. Blicken som skrämmer världens farligaste mittbackar. Pupillerna som gör dagispojkar av tatuerade män

Den totala beslutsamheten som tagit Zlatan från Rosengård till San Siro. En av klotets bäst betalda fotbollsspelare. Tiden frös (min, inte hans).

Zlatan Ibrahimovic gled förbi. Självsäker på precis allt i hela universum. Han var Pythagoras sats, det sjätte sinnet, en Boeing 747. Han var Stäppvargen, Processen, Brott och straff. Jag lommade vidare. Hänförd.

Bara timmar innan hade han fått hela satans Interklacken att hålla käft, med mål och tysta fingret. Där, ungefär kvart över två på söndagens eftermiddag, gick han mellan gate B5 och gate B6.

Ingen, just ingen, kickar fotboll som han.


maj 18 2009

Segt… salt

Magnus

Måndag, känns segt. Solen skiner iofs på utsidan. Men här inne är det oförändrat.

När det känns mycket måndag, kan man trösta sig med att det finns:

giantsalt

Funkar rätt bra för att pigga upp sig med, och för att förstöra gommen med.

Känner att jag behöver klippa mig.

Tittade på Filip och Fredriks Söndagsparty igår igen. Tycker nog att de har spottat upp sig rejält sen premiären. Bra, för jag gillar idén. Kommer nog att reda ut sig och bli riktigt bra tror jag.


maj 14 2009

Stvafel?

Magnus

Var hemma hos min gamle far och hälsade på igår. På hans köksbord låg lite reklam, som jag råkade bläddra igenom. Antingen är det ett fantastiskt konstigt marknadsföringsknep, eller så har korrekturläsningen gått käpprätt åt skogen. Men roligt är det.

imag0037


maj 12 2009

States

Jonas

Chicago var fantastiskt.

Baseball med Niklas, simning med Emma, sköt hoops i parken, käkade korv när det regnade på White Sox, sprang med syrran, kollade Bulls med Kenny, köpte böcker av William T. Vollman och John Fante i en überbra boklåda i Evanston, gick längs Michigan Avenue, in i loopen under (!) tunnelbanan, kollade offbeat teater “Red noses” på Strawdog (www.strawdog.org), kollade bion “The soloist” med Robert Downey jr, kollade blues på B.L.U.E.S (www.chicagobluesbar.com), kollade americana på The Hideout (www.hideoutchicago.com), åkte tåg, spårvagn, kollade in nya fina skrapor, hängde i Buck Town, drack öl med en slaktare från south side, köpte skor, längtade hem, spanade in MoMa, drack lokalbryggd veteöl, sov som ett barn, flög flygplan, skrev på ny bok, drack blaskigt kaffe, hängde med syrran, lekte husmäklare i suburbia, spanade gröna vägskyltar, njöt av storstaden.

Sen mötte jag Zlatan Ibrahimovic på vägen hem, men det är en helt annan historia.