Kentuckyseven

Nu är det dags igen. För de där fantastiska höga förväntningarna.

Nu skall vädret vara finare än någon annan dag på hela året. Alla skall vara lite vackrare än vanligt. Barnen skall uppföra sig exemplariskt, i vita kläder och ha sockersöta små kransar runt huvudet. Nubben skall vara iskall, och imma sig sådär härligt på de handblåsta snapsglasen. Sillen skall vara perfekt, allt skall vara perfekt.

Folk står och köar i timmar för att handla allt och se till att inget glöms. Festen skall bli oförglömlig. I år skall det bli den härligaste midsommarfesten någonsin. Musiken måste vara perfekt.

Tror att det kommer att vara en och annan ganska ordinär fest i landet på fredag. Ganska vanligt. Lagom kall sprit, och sådär vanligt ouppfostrade ungar. Skönt. Skönt att inte allt är perfekt. Man får ångest, lite som på jul ungefär. Ångest för att det inte blev som på tv. Utan att det blev som i verkligheten.

Jag lämnar stan, drar till Gävle och kopplar av. Det funkar för mig. Koppla av.

Trevlig midsommar.

Dagens citat: ”Han har spelat för mycket vänsterback.” Z äger mixade zonen.

EU-röstade i söndags ihop med Rickard Matti. Vi gjorde vårt för demokratin.

Zlatan och Kim delar nog inte våningssäng på nästa läger.

Lyssna upp Two Gallants, som ett Johnossi från San Francisco.

Såg Aliens vs Monsters igår med grabbarna. I 3D.

På måndag, U21 live på Nygamla. Buffy ordnar biljetter, jag står för tifot.

3D-brillor görs inte i kartong längre, mer Blues Brothers, mer kinesisk hårdplast.

Köpte nya tennisskor igår. Rbk. Nu behöver jag bara en ny spade, en partner och en plan.

Jobbar utomorts ikväll, missar korpmatchen. Svider.

Ja, det kallas Söderlingeffekten.

Bäst betyg (9,2) på Pitchfork just nu har Dirty Projectors ”Bitte Orca”. Jag fattar ingenting, oljud.

Vem kommer sakna Leijonborg, hand upp.

Men jag gillar Woods (8,3) och Camera Obscura (8,3).

Ebbot har startat klubb på Blomstermåla, onsdagar med gäster. Igår var The Oholics där.

4-0, tack och lov. Firar med båtvändning i Örsviken.

Det ryktas om både Olle Ljungström och Nicolai Dunger framöver hos Ebbot.

Nu: färgåtervinning och snusavsaknad.

Ja, jag är rädd. Men inte för tandläkaren, men för allt annat hos tandläkaren.

Var idag på folktandvården och gapade stort. Jag var inte nöjd, men jag var faktiskt helt lugn. Helt oväntat. Låg där med hakklapp och var avslappnad. Skämtade lite med Karin (hon hette så) och stämningen var bra. Hela vägen. Ocklusalt?

Vet inte om jag har vuxit sen sist, mognat. Men det kändes faktiskt riktigt bra när jag gick därifrån. Planerar att gå dit även nästa bokade möte. För det brukar vara det svåra. Jag är kanske botad. En större människa. En man.

Vad säger de egentligen när man ligger där och dreglar på den gröna hakklappen?

En liten fundering bara. Blir det renare ju mer det löddrar? För visst känns det så. Har testat några knepiga ”Eldorado-varianter” någon gång i sommarstugan. Löddrar ingenting. Känns som vanlig handkräm. Det blir inte rent. Så jag undrar.

Funderar ibland på vad man egentligen går runt och funderar på. För visst är det så att man går runt och funderar en hel del. Kanske är det så att den enda gången man inte funderar, är när man pratar. Då säger man bara det man har funderat på.

Vill jag egentligen ha två knappar uppknäppta om jag har pikéskjorta, bara för att man skall ha det enligt nån reklambroschyr från Brothers. Borde jag köpa ny bil nu, nu när det är så billigt med begagnade bilar. Är jag en bra pappa, även om jag skäller på min son. Håller jag på att bli fet, eller kommer min mage att stanna som den är nu, har jag nått gubbfettgräns. Är alla meteorologer extremt intresserade av väder och vind, är de med andra ord världens bästa kallpratare.

Jag tror inte att man funderar tillräckligt på vad man tänker på, när man väl slår sig ner och gör precis det. Känslan av att man inte hinner med sig själv med två små barn, och en fru som tycker att man borde städa mera, och kanske lyssna mera. Det är ibland en frihet att komma på sig själv med att man inte tänkt alls. Kanske en dålig sak, när man skulle ha tänkt på att dra åt vattenslangen lite hårdare. Före vattnet gick över hela badrumsgolvet.

I fjärde klass, fick vi varsitt helt nytt och fint skrivhäfte. Minns ni. Hon förkunnade: Det här är er tankebok. Här skall ni skriva ner tankar, under en liten stund varje dag. Även om ingen annan fick läsa den där tankeboken, var det ju naturligtvis en omöjlighet att skriva ner vad man tänkte när man var tio år. Att försöka förstå vad man tänkte när man var tio år. Hur tänkte hon där. Jag förstår ju inte själv alltid vad man tänker på. Och jag har passerat tio med råge. Men jag har kvar boken. Nån slags blogg. Med marmorerat omslag.

Det var bara en tanke.