Kentuckyseven

Ni har säkert redan hört den. Höstens bit mellan Elin Ruth Sigvardsson och Idol-Lars Eriksson. Bra skit ändå.

Elin & Lars – Love

Pihlis är jävligt bra. På nya singeln sjunger han duett med Moneybrother.

Ja, ni fattar. Svensk magi. Ge refrängen några varv:

Pihlis & Moneybrother – Alla längtar någon annanstans

Australiensisk indierock, just släppt plattan Conditions.

Dougy Mandagi på sång, skön frasering.

Lyssna upp låten Sweet Disposition:

Temper Trap

Smaka på den titeln, dagens låt, borde kanske vara dagens längsta låttitel. Kommer alltid att komma tillbaka till den här plattan. Ett mästerverk. Ett unikum. Detsamma gäller för artisten. Sufjan Stevens, ett fullständigt geni. Skivan heter Illinoise, och kom ut 2005. Leta upp den och sätt igång att bli besatt.

Äntligen är den här, uppföljaren till en av förra årets bästa plattor. Mat Brooke (tidigare Band of Horses) har gjort en ny svettig platta att knapra på. Lyssna upp skiten. Det är den värd.

Bob Dylan är bäst. Tycker man annat, tycker man fel.

De enda som kan mäta sig någorlunda med mästaren är väl Johann Sebastian och Wolfgang Amadeus. But they are long gone…

För er som inte mött frälsningen, för er som gått in i fel kyrka, för er som lyssnar på annat.

Har är Bobs tio budord. Spridda över tid, över land och hav, överallt.

Det går inte att skydda sig, musiken äter upp allt annat. Hör upp.

Gates of Eden (1964)

Blind Willie McTell (1983)

Subterranean Homesick Blues (1965)

Someday Baby (2006)

Desolation Row (1966)

Isis (1975)

Girl from the north country (1964)

Things have changed (2000)

Ballad of Hollis Brown (1964)

Love minus zero/No limit (1965)

John Fogerty och Bruce Springsteen.

En ultimat kombination på flera sätt.

Här i en sprillans countrybit från Fogertys nya.

Bara att vagga med.

When will I be loved – John Fogerty

Russian Circles är ett grymt tremannaband från Chicago. Instrumental metal när den är som bäst.

Släpper ny platta (Geneva) 20 oktober. Åtta dagar senare kör de live på The Mad Hatter i Covington, Kentucky.

Kan man ju inte missa.

Russian Circles – Youngblood

Ni som har Spotify, sök efter Dr Ross.

Spela upp hans album ”I want all my friends to know”.

Sedär, 41 magiska minuter, live från Burnley Blues Festival.

Dr Ross, eller The Harmonica Boss som han kallades, föddes 1925 i Tunica, Mississippi. Han spelade på barerna i Chicago och begravdes 1993 i Flint, Michigan. Ross spelade gitarren uppochner, ensam på scen med sitt munspel.

Röken tränger igenom högtalarna, bourbon straight up.

Avmaskande som en stabil dos hästmedicin.

Firar 090909 med Rogue Wave och låten ”Lake Michigan”.

Bandet är från Oakland med sångaren Zach Rogue i spetsen.

Kanonplattan ”Asleep at heavens gate” finns på Spotify.

Där finns även låten ”Phonytown” som på något märkligt sätt påminner om Lives klassiker ”Shit Towne” från 1994.

Ja, det var länge sen.

Rogue Wave – Lake Michigan