Avdelningen metafor
Kompisen Kalle K. hälsar att tävlingen snyggast metafor kanske avgjordes redan 1962.
Läser man de första raderna i Tranströmers första vers så kan man bara hålla med, b som i briljant.
Paret
De släcker lampan och dess vita kupa skimrar
ett ögonblick innan den löses upp
som en tablett i ett glas mörker. Sedan lyftas.
Hotellets väggar skjuter upp i himmelsmörkret.
Kärlekens rörelser har mojnat och de sover
men deras hemligaste tankar möts
som när två färger möts och flyter in i varann
på det våta papperet i en skolpojksmålning.
Det är mörkt och tyst. Men staden har ryckt närmare
i natt. Med släckta fönster. Husen kom.
De står i hopträngd väntan mycket nära,
en folkmassa med uttryckslösa ansikten.
Tomas Tranströmer, Den halvfärdiga himlen, 1962.
