Tack T.
Samma spellista som i Norge. Extra starka spår: Ingen sjunger blues som JLP, Alla vill till himlen, Aldrig nånsin komma ner, Axel Landquist park, Rock n roll e död, Kort biografi, Var e vargen, Långtbort, Du ska va president och Fan, fan, fan.
Thåström har återuppfunnit sig själv. Jag minns en Kalas-spelning på Varbergs fästning för kanske åtta år sedan. Han såg trött ut, spelade i dagsljus på eftermiddagen. Innan Kent. Jag trodde det var över.
Nu är han bättre än någonsin. Nervig, känslig, spattig, vacker, ful, underbar. När han kommer ut i sista låten, knäpper händerna bakom ryggen och står som en pastor och sprider sitt evangelium. Då vet man.
